Bastun och människan

I begynnelsen var bastun

Riktigt så var det kanske inte, men faktum är att bastun följt människan sedan urminnes tider. Till oss kom den sannolikt via vikingarnas härjningar i Ryssland, då de fick stifta bekantskap med ryssarnas banya. Och tur var väl det – den arabiske handelsmannen Ibn Fadin beskrev år 920 de svenska vikingarna som huserade runt Volga på detta föga smickrande sätt: ”De är de orenligaste varelser som Gud har skapat. Ja, de är som vilsegångna åsnor”.

Old sauna

Varma bad, ångrum och svetthyddor har förekommit lite varstans: Grekernas och romarnas badhus, de nordamerikanska indianernas svetthyddor, ryssarnsa ovan nämnda banya och finnarnas sauna, alla är de exempel på i stort sett samma sak. Saunan intar för övrigt en huvudroll i det finska nationaleposet Kalevala. De gamla grekerna insåg redan för 2 500 år sedan att ”frisk luft, kroppsövningar, bad och dryck” var danande för både kropp och karaktär. Något vi kan skriva under på än idag. Pythagoras skrev visst något om passionernas kuvande också, men det har definitivt inte alltid varit fallet i badstugorna, och tur är väl det.

Om vi bortser från undantag som våra Volga-vikingar, har badande och renhet för det mesta varit viktigt genom historien. Än idag föreskrivs tvagning före inträde i guds hus, och den magnifika kyrka vi idag känner som Pantheon var från början tänkt som en badanläggning vars initiativtagare var ingen mindre än kejsar Hadrianus. Han med muren, ni vet.

 

Även våra vikingar badade bastu

Ibn Fadins iakttagelse står som tur är inte oemotsagd. Då vi inte hade några egna historieskrivare annat än runristarna finns dock bara sporadiska nedteckningar, bl a av aposteln Andreas, Rysslands skyddshelgon, som långt före Fadin berättade för påven vad han sett i trakterna kring vikingarnas Holmgård (dagens Novgorod): ”Jag såg badhus av trä, som eldades upp till hög värme, varefter folk gick in helt nakna. De hällde ljumt vatten över nacken, tog färskt björkris i händerna och hudflängde sig tills de nätt och jämt överlevde. Därefter hällde de kallt vatten över sig så att de åter kvicknade till. Så bär de sig åt utan att någon tvingade dem. De gör det av egen fri vilja och tycks njuta av det, inte för att späka sig.” Huruvida den heliga stolen trodde honom är en annan historia.

 

Hur allt tog sin början…

… vet vi av naturliga skäl inte. Kanske uppstod bruket att basta naturligt på olika platser varefter det spreds mellan människorna. Tidiga nybyggare och jägare ordnade kanske ett vindskydd framför sin eld i ödemarken. Skylen som så småningom blev enkla kojor med en eldhärd direkt på backen. Var man riktigt frusen och eländig eldade man kanske lite hårdare så svetten lackade, och upptäckte samtidigt hur skönt och vederkvickande det var.

Primitiva bostäder har funnits långt fram i våra dagar även hos oss. Författaren Aleksis Kivi skrev t ex 1872 i romanen ”Sju bröder” om hur de bodde, badade och tröskade i samma hus där också hästen bodde.

rokbastu

Den ursprungligaste bastutypen är antagligen rökbastun  I sin enkelhet ett rum av trä, en grotta eller hydda där man eldar ordentligt i en eldstad och låter röken passera ut genom en rököppning eller ingången. När stenarna är tillräckligt varma släcks elden och man öser vatten på stenarna. Denna bastutyp anses av många än idag vara den förnämsta.

Elden var helig och eldstaden eller bastuugnen således ett altare. De avlidnas andar tillbads i bastun, då de givetvis ville tillbaka till bastuvärmen, och onda andar drevs ut. Att ”kasta bad” (hälla vatten på de heta stenarna) var en offerhandling och finnarnas ord för badkastning ”löyly” betyder även ande. Ordspråket ”i kyrkan och i bastun skall man uppföra sig lika” säger en hel del om vikten man fäste vid bastubadet. Man hängde även in kläder i bastun för att på så sätt få dem fria från ohyra, och livsmedel röktes där för att få god smak och lång hållbarhet.

 

En mörk tid

Badandet var viktigt. Så viktigt att man döpte en dag efter det: Lördag betyder helt enkelt lögaredagen eller baddagen. Och badet kunde tas i lugn och ro eftersom den lagstadgade söndagsfriden började vid solnedgången på lördag kväll. Prästerna på landsbygden bekostade till och med ofta badstugor med egna medel för menigheten, trots att badstugan där män och kvinnor samsades i nakenhet innebar uppenbara risker för sedlighetsbrott.
Ja, badandet hade så hög status att brott begånget under bad inte ens kunde benådas av kungen. I äldre Västgötalagen ca 1220 står badet i centrum för hemfridsbrott: ”Skjuter någon in genom rökfång och dräper en man, dräper i bad eller badstuga (…) det är allt nidingsverk.”

Badstugor fanns både på landet och i staden fram till skiftet 16-1700-tal. Utöver en plats för folkhälsan var bastun en plats där folk träffades. Detta uppskattades inte av överheten så badstugorna stängdes eller förbjöds. Kanske berodde det på en strängare kyrklig syn på sedlighet, eller kanske makthavarna såg med oblida ögon, inte så mycket på osedligheten, utan på hotet mot makten det alltid innebär när människor möts under okontrollerade former. Eller var det hos oss som i Peter den stores Ryssland? Han skämdes för sitt ”efterblivna land” till den grad att han försökte beskatta banyorna till döds, men det gick inget vidare. Folk fortsatte begravnings- och brudbasta och till och med tsarissorna fortsatte att föda i banyorna.
Det fina folket i städerna i både Sverige och Ryssland tog vid den här tiden till sig de orientaliska, mer kostsamma, badsederna, medan bastun levde kvar på landsbygden, bortom kyrkans och stadsmaktens räckvidd. Britten Samuel Pepys noterade om ryssarna 1662 att: ”Det vanliga botemedlet mot alla deras sjukdomar är badstugorna, men fattigt folk kryper in i sina ugnar och ligger där …”

 

Bastun idag

Efter ett par århundraden av förföljelser av badandet var svenskarna ett ohygieniskt folk. I Sverige blev kroppshygienen till slut nästan obefintlig. Något måste göras, så till slut började samhället återigen propagera för bastubad. 1921 bildades föreningen för folkbad, och i ett föredrag 1925 sade dr Alfred Berghel, ordförande i Svenska kurortsföreningen, i sitt slutord: ”Om vi kunde väcka hela folkets intresse, om vi kunde övertyga den stora massan av befolkningen därom, att bad är ett av de yppersta medlen till folkets hälsa och trevnad skulle svenskarna än en gång bli ett badande folk.”

Vid en kongress i Stockholm 1925 beslöts att bastu skulle införas här i landet igen, och staten inrättade bidrag till de som ville bygga bastu. Om han fått leva i dag, 84 år senare, skulle han inte tro sina ögon och öron. I Finland byggs strängt taget ingen bostad ens i hyreshus utan bastu, samtidigt som umgänget i gemensamma saunas med familj, vänner, bekanta och okända lever i högönsklig välmåga. I Finland lär det finnas mer än 2 miljoner bastur, det vill säga en bastu på inte ens tre finländare. Det anordnas VM i bastubad och det finns bastuakademier i flera länder, även hos oss.

Bastuns hälsoeffekter

”Där varken bastu, brännvin eller tjära hjälper, där är döden”

Det finska visdomsordet må vara något drastiskt, och inget botemedel bör väl brukas i för stor mängd. Att bastun är nyttig för de allra flesta är dock i princip oomtvistat, om än inte så väl vetenskapligt belagt. Det är inte helt enkelt att genomföra dubbelblinda studier i bastumiljö. Japanska forskare har dock visat att regelbundet bastubad är bra för hjärtat, blodkärlen vidgas och hjärtat arbetar lättare. En bieffekt är dessutom att kroppens utsöndring av serotonin, som gör att vi helt enkelt känner oss på bättre humör, ökar.

Försök på råttor har också visat att skador efter en stroke förekom i mindre grad hos de bastubehandlade råttorna jämfört med de som inte fick komma in i värmen. Dessutom ökade ett enzym i hjärtats foderceller, som reglerar blodtryck och nybildning av blodkärl, hos de bastande djuren. Forskare vid universitetet i Jena har vetenskapligt visat att regelbundet bastubadande ger huden en starkare barriär mot bakterier, ökad genomfuktning och snabbare återhämtning efter vätskeförlust och låga eller höga pH-värden.vinterbad

Kombinerar du bastubad med vinterbadande blir både hälsoeffekterna och välbefinnandet ännu starkare. Det har bland annat visats av Pirkko Huttonen i samarbete med Leena Kokko och Virpi Ylijukuru vid Uleåborgs Universitet. I en studie där man under en längre tid följde upp 100 vinterbadare (och bastubadare) visade det sig att vinterbadarna både fick lägre blodtryck samt tålde kyla och stress bättre. De kände sig dessutom mer energiska än kontrollgruppen som inte vinterbadade, och de som led av reumatism eller fibromyalgi rapporterade avsevärda förbättringar.

Du som har bekymmer med blodtryck eller hjärta bör dock alltid rådgöra med din läkare. Troligen lär hen rekommendera dig att bada bastu försiktigt, men dock – att basta.

Att bastubad är nyttigt för de allra flesta är alltså en vedertagen sanning. Och så är det ju så himla skönt. Dessutom är det tillgängligt för de allra flesta, oavsett bostadsort eller ekonomisk ställning. I bastun är vi alla lika, så frågan är om bastun inte är en viktig del i demokratibygget.
slaid10

'